Vem ringer man?
Polisen? Djurpolisen (finns inte längre) försäkringsbolaget? Svensk Travsport? Länsstyrelsen? Jordbruksverket?
Växeln hallå hallå hallå
Växeln hallå hallå
Fröken hallå hallå hallå
Koppla mig till tjugotvå
Det blir inget svar där hon är inte kvar där
Ja jag är ledsen försök på nytt igen
Växeln hallå hallå hallå
Koppla mig till tjugotvå…
Det finns ingen minister eller myndighet med ansvar för djurens välfärd. Det ligger på Landsbygdsministerns bord och Jordbruksverket är myndighet som arbetar med djurskydd, under Näringsdepartementet. Dubbelt ansvar alltså, som sällan mynnar ut i något vettigt. Här prioriteras näringslivets och storproducenternas intressen, inte djurens.
Det ”djurskydd” som får plats är det som reglerar ”industrin” där grisar biter svansen av varandra och står på strötomma galler, kycklingar trampar ihjäl varandra och Miljöinspektörer tar tid att få att lyfta på häcken. Bäst ”nytta” för djuren gör faktiskt de aktivister som visar oss sanningen. I brist på ett djurskydd som sätter ner foten, stiftar nya lagar, sparkar in dörrar till djurplågare och utfärdar djurförbud, helst med uppföljning…
Djurskyddsminister och expertmyndighet skulle kunna ta djurens perspektiv till en politisk nivå, uppdatera mängder av dammiga beslut. En EU-kommissionär som vet hur det fungerar vore på sin plats. Marit Paulsson borde klonats, vilken kämpe! Det finns faktiskt ett upprop i EU, (EU for Animals) påskrivet av 170 parlamentariker som vill se en ministerpost som bevakar djurhälsan.
För inte så länge sen ändrades lagen från 1600-talet om att det nog inte är okej att ha samlag med djur. Djuromsorgen i Sverige prioriterar ekonomi långt före djurhälsa, grisar käkar penicillin eftersom de biter svansen av varandra i brist på annat men köttet säljs med gott samvete.
Har vid ett tillfälle besökt en finare (dyrare) restaurang i sällskap, där starkt penicillinallergisk person som deltog frågade hovmästaren om det fanns fläsk i beställda rätt (angavs inte i menyn.) Kock och hovmästare svarade att det fanns inget griskött i en nöträtt, så muslimer behövde inte oroa sig. Fast nu var det ju inte religion det handlade om. Tre minuter efter uppäten nöträtt svullnade samtliga ådror upp på damens händer och armar, och visades fram för hovmästare och kock. Var det fortfarande inget griskött i rätten? Pinsamt avslut. SÅ mycket penicillin äter grisar…
Hovtramp/Ilse
Slakterier är verkligen ingen trevlig upplevelse, har faktiskt gjort ett par besök bakom kulisserna. Kräktes på utsidan. Råmandet från kor som väntade på avlivning och ett par travhästar (anledningen till besök) satte spår för all framtid. Så enkelt dessa missförhållanden skulle kunna avhjälpas, vart fan tog VETERINÄRER, etik och moral vägen?
Hovtramp/Lasse - Kirsten Rausing
Lika illa som alla dessa djur (slakt) transporter runt hela Europa. Detta var en stor hjärtefråga för Kirsten Rausing när vi var på lunch på hennes stuteri. Herregud, finns dessa människor som hanterar djur på det sättet hon beskrev. Svar ja. Och hur är ägarna funtade!
Några dåliga exempel:
Du lägger ut en annons om en travhäst som ska pensioneras och bli ridhäst (Life after Racing) Vad händer? Den pensionerade ridhästen köps upp av en b-tränare som givetvis anmäler till start, omgående. Vad glömde säljaren? Att sätta permanent startförbud på hästen…Borde ha granskats bätre av säljare, ST och b-tränaren borde fått en släng av uppförandekod. Fy fan.
Ansökan om permanent startförbud (Svensk Travsport)
Häst som byter ägare. Pensioneras från travbanan eller av andra skäl inte ska starta mer kan av reg-hästägare beläggas med startförbud. Då slipper tidigare ägare få se sin häst på tävlingsbanan en vecka efter att hästen ”gått i pension” och blivit ridhäst. Det finns folk till allting.
Ett problem som är ganska vanligt är att hästägare slutar betala för starthästen till tränaren. Hjälper ST till? Nä, i så fall hänvisas till deras ”partner” Lindorff och en ändå värre (dyrare) som vill ha åtskillga kronor enbart för att säga hej! Ludwig&Co anlitar bl.a en ”seniorjurist” som inte är advokat. Han kontaktades av en ung A-tränare som behövde hjälp akut. Ett enda brev A4 kostade 8000 spänn, skäligt? Nä, det tyckte inte Advokatsamfundet heller. Begär alltid en offert innan hjälp anlitas!
En A-tränare fick inte betalt för träningen men hästen åt och mådde gott i 2,5 år. Niohundratolv dagar ska hästen alltså ha tak över huvudet, vård och mat. Nä, Svensk Travsport hade inga tips. Polisanmälde, kontaktade Länsstyrelsen och begärde handräckning via Kronofogdemyndigheten. Det gick till slut, men det kostade. För tränaren.
En b-tränare köpte en häst osedd och ville omgående lasta på den på hästtransporten igen. Bara ett litet problem, köpesumman var betald och säljaren ville inte ta tillbaks hästen. Efter sju sorger och åtta bedrövelser slaktades hästen och ärendet hamnade efter eget arbete i Tingsrätten. Förlikningen (återbetalning) var en fjärt i världsrymden av vad det kostat under tiden hästen stod i stallet, veterinärräkningar och frustration näst intill slut på energi. Nä, nån hjälp kunde inte ST vara behjälplig med, i så fall hade det uppskattningsvis kostat tio gånger mer än förlikningen gav.
”Vi” har ett problem, nämligen de organisationer som har betalt för att hjälpa aktiva, utan att behöva lyfta på arslet. Enda ”goda råd” som är gratis är den mångåriga juristen på ST. Fast vad hjälper det när du ändå får lösa problemen själv. Ska vi ha det så här? Vem går djurens och de aktivas ärenden av alla experter och tjänstemän som aktiva försörjer?
Svar, ingen!
Glöm för bövelen inte att läsa Jörgen Westholms upprop på hemsidan!
Hovtramp/Ilse