Hovtramp/Lasse
Orsak till dödsfallen är lika många som hästarna som avlider.
Hästvälfärdsgruppen sammanställer alla dödsfall i trav och galopp-Sverige. Hästar som avlider i träning och tävling obduceras, för att fastställa dödsorsak.
Hovtramp/Ilse - egen bild från obduktion
Så tråkigt när det händer, och samtidigt kan vi vara säkra på att Svensk Travsport ständigt jobbar med hästarnas välfärd, både vad det gäller dopning, spödrivning och hästhälsa.
Hovtramp/Ilse
Det som saknas är TID, inte minst för ekipagekontrollanter och banveterinär innan start. Saknas gör också kontrollen av starthästar efter lopp, vilket skulle skingra dimridån betydligt.
Senaste dödsfall på travbanan uppvisade en grupp funktionärer med banveterinär och sjukvårdare i spetsen, att de verkligen hade övat på hur man angriper situationen. Förhoppningsvis övar all travbanepersonal inför det som är svårt att undvika i en elitsport. Vem som gör vad, hur man tar hand om häst och kusk, inte minst chockade närstående i olyckans utkant.
Några hästar som lämnat jordelivet, betar på de gröna ängarna:
Nick I Can Visby 2020
Sir Ratzeputz (träning) 2020
Michelangelo Ås (träning/skadad/avlivad) 2020
Whipped Eggs Östersund 2020
My Gun Dannero 2020
I natt Boko Solvalla 2019
Foaje Bergsåker 2017
Mouron Rouge 2016 Axevalla
Choclate Day 2015
Hovtramp/Ilse
Det finns nog inga sporthästar som får så god skötsel och omvårdnad som travhästar.
Det man kanske glömmer är att en häst är alltid en häst och likt elitidrottsmän måste ha samma kungliga skötsel, näringsintag och vård. Travhästar som presterar och levererar har nästan alltid en följeslagare som sköter dem som sitt barn, och lägger ner hela sin själ för att de ska må bra. När trav och galopphästar dör (jämfört med övriga världen ganska få i Sverige.)
Självklart förutsätts det att hästskötare med starthäst tempar, pulsar och har koll på att hästen är i tävlingsmässigt skick och har dagsform. Stortränare med 200 häst i stallet har ju knappast hunnit hälsa på alla sina starthästar innan de lastas…
Precis som man litar på att funktionärer och banveterinärer tar sitt jobb på allvar och har kompetens att så snabbt som situationen kräver avgöra om en häst ska starta eller inte, med bara 1-2 sekunder per häst. Mer är det inte. Extra provstart sker emellanåt, men det är inte ofta hästar veterinärstryks inför lopp. Om kusk eller tränare har en godkänd förklaring till varför hästen är ”tömhalt” (ATG Live) knyckig, knölig, svettig, ovillig, på gränsen till istadig, disharmonisk, får den starta.
Mette Pökelmanns examensarbete (2015) är läsvärt.
Under SLU/Hästforskning finns mängder av intressanta artiklar och forskningsarbeten, för den som orkar och vill ha facit till gissningar på nätets travsidor.
Har skrivit om plötsliga dödsfall flera gånger, från reportage till nutida bloggar. Kan inte sluta förvånas över att varken spelare och alltför många aktiva inte förstår att travhästar är elitidrottare på hög nivå. Det som i folkmun kallas för ”brustna blodkärl” är allt från hästens medfödda defekter till av människan framkallade problem, som ibland slutar med plötslig hästdöd.
Har bara upplevt döden på travbanan en enda gång på nära håll. Exsambo (tränare) körde en amatörhäst som var fruktansvärt ”het” och svårkörd. Hästen vann loppet, men dog efter mållinjen! Det man får vara tacksam över är att det inte hände mitt i fältet, och att medtävlare inte kom i vägen. När hästar går omkull i ett travlopp är det alltid risk för ketchup-effekt.
I Pökelmans arbete har alla travhästar som dött obducerats.
I 64 obduktionsrapporter (2000-2014) kan utläsas att vanligaste dödsorsak är cirkulationssvikt (22st) akuta lungblödningar (13) akut cirkulationsvikt och akut lungblödning (8.) Några obduktioner saknar patolog-anatomisk diagnos och två positiva dopingprover har vid obduktionen ej (sekretess) angett dopningspreparat.
Skulle givetvis velat veta, om hästar som obducerades var svenskfödda eller importerade? Medicinering och ”behandling” skiljer stort mellan olika länder (även inom EU) det är viktigt att veta om häst som dött i travsporten är svensk eller importerad. Har under åren gjort mängder med utlandsreportage, som väckt både glädje och ilska. Hästfolk som ”tar seden dit de kommer” vill absolut inte bli påminda om att de använder sig av otrevliga utrustningsdetaljer, metoder och antibiotika som är förbjudna i Sverige. I exempelvis USA handlar allt, precis allt om att vinna, och till nästan vilket pris som helst.
Man tar seden dit man kommer. Även om man är "svensk."
Har följt några dyrt importerade hästar på nära håll, ända fram till slakt, fulltankade med preparat som slagit ut inre organ och omöjliggjort fortsatt tävlande. Dyrköpta individer som offrats för ekonomisk vinning.
En häst som följts på nära håll var en fransk, en fantastisk individ med ett lika fantastiskt rekord och många vinster i Frankrike, som gjord för ”svensk travsport.” Bortsett från en liten detalj, biverkningarna tog ut sin rätt när ingen fyllde på i depåerna. Facit, avlivning. Dyr affär? Ja. Känd förmedlare/travtränare vid affär? Ja.
En lika fantastisk italienskfödd häst slutade på samma sätt, avlivad. Provad hos stortränare som skyllde på att hästen inte ”fungerade.” Såldes som montéhäst via Hästnet med känd ryttare på ryggen, vilket givetvis en utav alla dessa sämre rustade ryttare svalde med hull och hår och köpte hästen osedd. Slutade i Tingsrätten, efter att alla tänkbara sätt som finns utverkats, för att få lämna tillbaks hästen. Det gick inte. Som under tiden givetvis fick kunglig vård och kostades på åtskilliga behandlingar och medicinkurer mot ”magsår” och invärtes problem. Ja, hästägaren ”vann” till slut i Tingsrätten efter förlikning, med lite hjälp bakom kulisserna. Svåraste hästslakten i hennes liv. Man hinner nämligen fästa sig vid hästen om man är normalt funtad.
Har även kunnat följa en svensk rekordhållare, välväxt individ inköpt av ett stall för montébruk. Såldes från välkänd svensk travtränare, som av flera skäl inte skulle haft proffslicens. Facit, har figurerat i trista transporthistorier och frisvurit sig från tränaransvar i Tingsrätten, mot hästägare som också förlorat sina hästar på grund av bristande ansvar.
Hästen jag tänker på med stort H, svenskt rekord i monté, gick inte ens att träna rationellt, det ena problemet efter det andra uppdagades, självklart efter inköp. Fullsketen av DMSO/Dimetylsulfoxid, vilket slutade med att stora varbölder slog upp var som helst på kroppen och hästen till slut blev BLIND. Ja, det finns dokumenterat. Gick inte ens att få slaktvärde på hästen, då veterinärscanning visade på förgiftning med träspritprodukt. Läs gärna på om hur DMSO framställs.
Har flera gånger varit i luven på en person som säljer DMSO helt öppet på hemsida/nätet, ungefär som det var godis i lösvikt. DMSO är biprodukter från papperstillverkning/skog och används bl.a som thinnerlösning. DMSO gel kan orsaka allergiska hudreaktioner, illamående, huvudvärk, synproblem, torr hud, yrsel, kräkningar, diarré, förstoppning och andningsproblem. Eftersom DMSO absorberas genom hud och kan passera hjärnans blod barriär, kan det bära föroreningar på huden eller från gelen i blodet och hjärnan.
Vad återstår? Att föda upp hästarna själv?
USA-födda och franska importerade hästar som inte ”fungerar” i Sverige beror inte enbart på acklimatiseringsproblem och foderomställningar. Det finns inget travland i hela världen som har så duktiga travtränare och hästskötare som Sverige. Problemet är att problemen medföljer i köpet. Samlingsnamn för importerade problem skylls på halsproblem, magsår och likvärdiga åkommor, men är egentligen något helt annat.
2015 importerades 545 hästar till Sverige och 2016 anlände 584 hästar, mestadels från USA och Frankrike. Export från Sverige handlar om ca 700 hästar per år, åtskilliga säljs vidare till Malta och Estland (exakta listor finns hos ST.)
Hovtramp/Lasse - Hambo-bucklan, besök i USA
Med Hambo nära förestående kan det vara bra att veta att Hambletonian har särskilda regler bestämda av Hambletonian Society, som trots att medlet Lasix är tillåtet på Meadowlands inte godkänns på hästar som startar i Hambo eller Hambo Oaks.
Vid ett av Hovtramps Hambletonianbesök (en tävlingsdag) genomfördes 9 travlopp med 83 starthästar, 9 starthästar slapp Lasixbehandling. Under dagen kördes även ett 2-årslopp (11 hästar) varav 3 startade med Lasix (märks med L i banprogram.)
Så vad händer när hästar importeras till Sverige och inte får sin sedvanliga påfyllning? Lungblödning, cirkulationssvikt eller magsår (angripet tarmsystem) förändringar i mage, grovtarm och matstrupe.
Lasix är ett kortverkande diuretikum (urindrivande) medel, den aktiva substansen är furosemid, ett sulfonamidderivat som ökar Na- Mg och Ca utsöndring och ger mindre bikarbonatutsöndring. Vid för höga doser och flitig användning uppstår risk för hypokalemi (låg kaliumhalt i blodet) hyponatremi (låg natriumhalt) hypokalcemi (låg kalciumhalt) hypokloremisk alkalos (syrabasrubbning med för lågt Ph-värde) och hypovolemi (cirkulationssvikt/lågt blodvärde) som även påverkar blodkoncentration av andra läkemedel.
Travsport är en underbar värld för den som tycker om hästar och att tävla, övriga aktörer är bara intresserade av en enda sak, till vilket pris som helst.
Hovtramp/Ilse