Foto: Svensk Travsport/Mattias Falkbåge
Att vänta är en konst som få människor klarar av.
Mattias Falkbåge har redan jobbat i fem år som Utrednings och Antidopningschef på Svensk Travsport. Hans bakgrund som chef på Försäkringskassan och även tidigare som polis, kan vara på både gott och ont i travets utredningssammanhang.
Kanske tidigare chefsjobbet på Förskräckliga kassan ”förklarar” varför det tar flera månader att utreda enkla ärenden och få svar på inskickade dopingprov. Om STAD och Överdomstolen är inblandade kan det ta upp till två (2) år att utreda ärendet hos Svensk Travsport.
I en intervju ”skyller” Falkbåge på att ST vid ett tillfälle hade 17 ärenden samtidigt att utreda, vilket borde ha ökat arbetstakten hos kollegorna, inte minst i presumtivt syfte! Seriösa utövare ska inte behöva starta i samma lopp som fuskare, lös problemet!
SVA/Statens Veterinärmedicinska Anstalt analyserar dopingprover vilket tar alldeles för lång tid! Att analysera fram negativa prover tar ca 2-3 veckor, om misstänkta substanser hittas blir det ett B-prov. Numera analyseras även metaboliter, inte bara huvudsubstanser i provet, vilket kan ta flera månader. Man undrar ju verkligen varför? Att inte SVA kan kommentera eller uttala sig under den tid prov analyseras är ju självklart, uppdragssekretess 31kap.12§. Men fråga kvarstår, varför tar det så lång tid?
SVA:s Lab-ansvarige svarade Falkbåge att det handlar om hög arbetsbelastning, anställda som slutat !? Va, köper definitivt inte svaret! Detta har ju pågått i flera år! Besökte vid ett tillfälle ett stort Lab i Newmarket, England, där gick det som en dans!
Aktiva hästmänniskor (oavsett negativt/positivt provsvar) ska inte behöva vänta i månader på ett svar och beslut från ST. Väntetid är påfrestande för alla inblandade oavsett provsvar, att ha blivit nedlusad med påhopp på ”nätet” för att ha dopat hästen, det kommer ”alla” ihåg, däremot inte om provet var negativt. Det glömmer "vi" fort.
Det förekommer massor av rent slarv i allt för många stall, till skillnad mot förr i tiden då tränare tog ansvar för både personal och hästar. En omöjlighet 2025, med hundratals hästar i stallet. Minns den tid då inte ett halmstrå fick ligga på stallgången när man gick hem, låsta medicinskåp och stora Whiteboardtavlor som berättade vad varje häst skulle göra under hela veckan. Vid medicinering fanns en särskild hästbox, skylt till boxdörren och ansvarig personal. Men det var då det.
ST:s personal jobbar med konkreta tips och information. Kanske att visselblåsarfunktionen fungerar i alla fall, trots att ingen nånsin hört ett ljud om den, sen den införskaffades. Enda stället i travsporten där tystnadskultur helt råder.
Skulle väl egentligen inte ens ha behövts, alla handläggare bör ju ha bakgrund i praktisk travsport, kunna tänka utan hjälp, ha ett fungerande nätverk och kunna skilja agnarna från vetet.
Ca 3.500 prov tas varje år på travhästarna, dopningsarbetet kostar mellan 15-20mkr. Peanuts för exempelvis ATG...
Falkbåge tog äntligen upp problemet med som han kallar ”möjliggörare” - veterinärer som går tränares ärenden utan skrupler och moraliska betänkligheter. Husveterinärer som umgås med stortränare, vilket kan vara lukrativt för båda parter. Eftersom behandlingsjournaler inte är digitala, kan den snälla veterinären ändra både datum och behandlingar före ST:s granskning, och kanske även utesluta vissa ingrepp som gjorts.
När ST:s riktade besök på travgårdar (campkontroller) ute i landet sker, har det faktiskt uppdagats att ”kompisar” på insidan varnat innan besöket och tränaren har hunnit städa upp och röja undan hästar som borde besiktigats på plats. Ja, den som skvallrade om felaktigheterna för ST blev omgående utslängd med alla hästar, samma eftermiddag från tränarens gård. Men stå där och spela seriös i trav-Tv, det går bra, han borde skämmas, usch!
Kan väl inte vara särskilt svårt att sätta etikett på veterinärer, seriös eller möjliggörare? Många aktiva vet säkert exakt vad som händer men vill inte få skulden. I vissa fall kan tränaren själv utföra behandlingar, speciellt de som har lärt sig utomlands, där det sätts dropp och behandlas utan att ens hästägaren alla gånger är medveten om vad som händer i stallet när dörren är låst. Därav ST-folkets omtalade nattliga besök hos tränare, vilket också ledde till minst en indragen licens med omedelbar verkan.
Bara att hoppas att 2026 blir bättre ur fusk-synpunkt, att återfallsförbrytare fråntas licensen omedelbart och oskyldigt anklagade får upprättelse så att det märks, inte bara två rader på Svensk Travsports hemsida.
Trevlig helg!
Hovtramp/Ilse