Lasse/Hovtramp - vadå beteende?
Nödvändig eller onödig forskning?
Databas SLU forskningsprojekt:
Svensk Travsport och Stiftelsen Hästforskning utlyste medel till forskning för travhästars välfärd, hälsa och hållbarhet. Tre projekt beviljades: forskning om hästarnas körbarhet, hästhovar och träning/tävling i kallt klimat.
Projekten 2022
Hovtramp/Ilse
Bättre hov, bättre häst?
Susanne Eriksson,
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Beviljad: 1.930 000 kr
Projekt handlar om hovar, bygger vidare på tidigare studier om barfotakörning. Forskarna vill undersöka om det går att avla på förmågan att tävla barfota, förbättra hovkvalitet och prestation. ST:s databas kan användas för avelsurval, och kan det förbättra djurhälsan blir man ju glad, kan även vara ekonomiskt värdefullt. Slut på veterinärfakturor och blödande fötter, utan kloning och genmanipulation?
Elke Hartmann, SLU Beviljade: 2.688 000 kr
Träning och tävling med travhästar vid sträng kyla och dess påverkan i luftvägarna.
Kyla och värme, hästar är inte människor! Äldre forskning visar att travhästar som tävlat när termometern visat -25 inte visat något negativt vid provtagning efteråt. Luftvägarnas längd och yta i hästens näshåla fungerar mycket bättre än människans. Nuvarande köldgräns vid travtävling är - 25 (men är det kul att köra lopp då?)
Banveterinär (Jordbruksverket) har sista ordet (djurskydd) och kan avblåsa tävlingar när som helst, vindhastighet, luftfuktighet (tät dimma) påverkar om tävlingar ska hållas.
Forskarna ska ta reda på hur tävling och träning i kall luft påverkar hästens luftvägar, om det kan orsaka lidande och nedsatt prestation. (Vet vi inte redan detta?) Undersökningsteknik som finns idag har påvisat indikationer om att luftvägar kan påverkas av arbete i för kall luft, men det har inte utforskats. Forskningen styrs av vetenskapliga rekommendationer för träning och tävling med hästar vid extrema väderförhållanden.
Miia Riihimäki, SLU Beviljad: 2 722 000 kr.
Forskning om Travsport ur ett vetenskapligt perspektiv: hästarnas körbarhet för att förstå kopplingar mellan beteende, utrustning, optimal prestation och hästvälfärd.
Hovtramp/Ilse
Körbarhet, vet forskarna hur olika behandling unga travhästar kan få under sin inkörningsperiod? Vilket givetvis formar mentalt, fysiskt och psykiskt.
I projektet ska körbarheten studeras.
Genom intervjuer och enkäter ? till kuskar vill forskarna definiera begreppet körbarhet och studera utrustning som används under lopp och eventuella samband med hästarnas beteende. Test görs om utrustning påverkar kraften i tömmar, hästarnas beteende och rörelsemönster. Resultat kan bidra till mer välgrundade val i fråga om vilken utrustning som är lämpligast för träning och tävling, skapa ökad medvetenhet om samband mellan kraft i tömmar, hästens beteende och rörelsemönster.
Hovtramp/Ilse - inkörning?
Intervjuer och enkäter? Varför inte studera hästarna på plats, i träning och tävling. Det finns ju kuskar och kuskar långt ifrån alla har insikt om sin egen påverkan på hästen. Vem berättar att man orsakat så att hästen gått ut bakvägen?
Johan Hellander (Menhammars veterinär) är ordförande i Stiftelsen Hästforskning. Han påpekar att nära samarbete och finansiering från näringen är viktigt komplement till den statliga finansieringen.
Det låter som ett spännande projekt, men hoppas inte att forskarna glömmer att ta hjälp för att välja ”rätt” kuskar vid forskningen, förhoppningsvis inkluderas hantering ända från inkörning, som underlag för senare ”körbarhet.”
Har vi hört det förut?
Hovtramp foto - minst 20 liter vatten var går det åt en varm sommardag...
Det finns lika mycket ”onödiga” som välriktade projekt i forskarfabriken. Onödigt kändes det absolut att slösa bort pengar på tidigare forskning - om hästar dricker mer vatten ur hink än i vattenkopp? forskningsmedel (pengar) som hade behövts mycket bättre i SLU:s egen verksamhet.
Som en tränare på Solvalla uttryckte det – provdrick själv, men glöm inte att reglera trycket i vattenkoppen. Hästar är av naturen ganska lata, här behövdes ingen forskning, det blev mer ett kvitto på ”forskaren” som inte hade rätt bas och grund om häst.
Medel (pengar) som hade behövts mycket bättre till:
Rasthagar för kor, på då nybyggda SLU:s skrytbygge. En avdelning för forskningsdjur (kor) som framkallade gråt vid besöket. Såg framför mig farfars kor i en lång rad på väg hem från grönbete, för att mjölkas och äta.
Hovtramp/Ilse (SLU ko-stall)
De här stackars korna stod fastkedjade inomhus utan tillgång till sol och dagsljus. Gick en runda bakom kulisserna med bekant, fick omgående spunk. Här utbildades alltså veterinärer och ingen av dem märkte något? Sprang de bara förbi med sina provrör utan att fundera på hur korna hade det? ”Problemet” åtgärdades kvickt, som av en händelse. Rasthagar kom upp strax efter för korna. Suck, när inte de som jobbar med djurhälsa och djurskydd begriper något, måste vi vanliga dödliga lägga oss i. Eller hur.
På travbanorna runtom i landet finns mycket att förbättra med ATG-pengar, om det nu är hästhälsa som eftersträvas? I uthyrda stallar på travbanorna borde årligt besök göras av travbanans ansvariga, varför vänta till efter anmälan om mögel och avsaknad av ”luft” i uthyrda stallar? Om det luktar mögel, syns i tak och dimridån ligger tät vid dusch efter lopp och inte hyresgästen/tränaren förstår hur det inverkar på hästhälsan, måste ju travbanan ta sitt ansvar! Lyft på arslet en gång om året, dissekera anläggningen, såvida ni inte har provision från nån veterinär som har dygnetruntjour och skär guld med täljkniv. Glöm inte att även rasthagar ska rengöras, parasiter och bakterier i jord försvinner inte av sig självt!
Boxar som tränare lånar (hyr) ut vid travtävling ska motsvara kostnaden, ströade och fräscha. Att inte somliga tränare ens skäms för sin stallmiljö är en gåta. Har besökt två gäststallar på landsortsbanor, för inte alltför länge sen, som hade mycket övrigt att önska.
Nä, inte ens nationalarenan Solvalla klarar sig utan anmärkning. Visserligen är stallar tomma till vardags, bara Travskolan finns kvar. Gäststallet innanför grindarna byggdes inte 1927, men arkitekten kan knappast ha träffat hästar. Gäststallets dusch-hallar ligger mitt i smeten och blöter ner hästar i boxarna på båda sidor om dusch-hallen. För att inte tala om Lutzen-dimman av fukt vintertid, tät som brandrök. För bövelen, bygg dusch-hallar på utsidan om ni ska ta betalt! Visserligen nära till veterinär Ekfalcks halsklinik, men det är ju inte gratis precis.
Travbanornas faciliteter hade varit något att forska om, lägga medel på! Men då hade det blivit dyrt. Idag läggs ju kostnaden istället på hästägarna, halsoperationer och allergireaktioner framkallade av dålig miljö, är åkommor som egentligen inte ens finns hos häst.
Hade gärna sett forskning om överanvändningen av antibiotika, knappt någon travhäst kan slaktas där kött tas om hand, eftersom hästarna är fullproppade med snabbfix under stora delar av sin karriär.
Ingen som törs forska på hur slakthusen behandlar våra vänner?
Har tillbringat ett par dagar på ett bättre slakthus, men är långt ifrån nöjd. Vaccinerad för hela livet faktiskt. Hör fortfarande korna råma i väntan på avlivning, där de stod i långa rader, helt omedvetna var de säkert inte. Hästarna som stod på tur den dagen (inte mina) togs visserligen om hand allra först på morgonen, men vem vet vad de upplevde innan det var över. Det finns massor av brister som slakthusveterinärer enkelt kunde åtgärdat med hjälp av Jordbruksverket och djurskyddet, för minst 20 år sen! Vart tog deras ”kall” vägen? Man gråter inombords, men vad hjälper det.
Hovtramp/Ilse