STALLET mötesplats för Hästar & Hästfolk

Svensk galopp är jämfört med travsport och internationell galopp, liten.
Galoppfolk är ett tåligt släkte, som verkligen brinner för sin sport.
I de flesta länder är galopp en prestigefylld sport, däremot är travsport 
obefintlig (utom i Skandinavien, Frankrike, Italien, Tyskland, 
USA och Canada.) 
Uråldriga traditioner har utvecklat travsport 
och nordsvensk häst (en av tre inhemska raser) medan ädla fullblod haft 
svårare att hitta fotfäste (i kapplöpnings-sammanhang.)

Under ca 200 år har en omfattande världs-industri växt fram runt fullblodet, 
viktigaste enskilda hästras. 
Rasens utvalda "förbättrar" andra raser i storlek, mod och mental styrka. 
Fullblodet har det mesta - fart, styrka, uthållighet och skönhet.

Kapplöpningar reds i England, redan
 under Charles II:s tid. Enbart hästar 
som i båda led (fäderne och möderne) 
fanns med i upplagan av engelsk 
fullblodsstambok, fick kallas engelskt 
fullblod. Första bandet av General Stud 
Book gavs ut 1793.
Tre importerade orientaliska hingstar, 
Byerley Turk, Darley Arabian och 
Goldolphin Arabian anses vara 
ras-stamfäder (engelskt 1700-tal.) 
Historien tar inte hänsyn till att det redan
fanns en stam kapplöpningshästar, 
främst på kungliga stuterier, framavlade 
med hjälp av hingstar av annat 
orientaliskt ursprung.
Mest omtvistad är Godolphin Arabian 
(eventuellt en Berber-hingst) kallad 
Godolphin Berb. 
Hur som helst spelade han en avgörande roll i aveln,  kom till England via 
Frankrike 1730, flera hästgenerationer senare än Byerley Turk. 
Under 22 avelsår blev det ”bara”90 föl efter Godolphin Arabian, 
hingstlinjen uppkallad efter sonsonen Matchem (den minst utbredda) 
men förekommer oftast i stamtavlorna.
”Sham, vindens konung” (Marguerite Henry) handlar om hingstens livsöde.

Engelskt fullblod är välskapt (men ingen entypshäst) mankhöjd och 
detaljer skiljer sig från häst till häst. Avelsurvalet grundar sig på 
hästarnas individuella prestation, mankhöjd varierar från 150 till 175 cm. 
Muskulösa ben, tunn hud med synliga ådror och vackert mejslade drag 
kännetecknar rasen. Fullblodet är inte bara världens bästa 
kapplöpningshäst, åtskilliga elithästar som tävlar framgångsrikt i 
dressyr, hoppning och fälttävlan har fullblod i sina gener. 

Snart firar svensk galoppsport 200 år
Första kända kapplöpning reds 1810 i Göteborg.
1831 galopperades det på Ladugårdsgärde i Stockholm, i 
Helsingborg och i Jämtland. 
1835 fanns 15 fullblodshingstar och 14 ston i Sverige, 
1836 tog pengarna i galoppsporten återigen slut, på obestämd tid.
1867 bildades Allmänna Svenska Kapplöpningssällskapet, tävlingar 
hölls i Stockholm, Göteborg och Helsingborg, dit 20.000 åskådare kom! 
Sällskapets sekreterare Carl Gustaf Wrangel, gav 1868-1878 ut 
Tidning för Hästvänner och skrev Handboken för Hästvänner.
1870 startade tyske Ludwig Lienow Sveriges första 
professionella galoppstall. 
1880 stängde galoppen portarna, pengarna var slut!
1887 tog Ridskolan på Strömsholm upp löpningsridning på schemat.
1888 bildades Skånska Fältrittklubben, 
tävlingar kom igång på fyra olika håll.
1890 bildades Jockeyklubben med Kronprins Gustaf som ordförande 
och tävlingar i Malmö, Stockholm, Kristianstad och Linköping.
Något senare tävlades det även i Halmstad, Ystad, Eksjö och Östersund (!)

I början av 1900-talet reds nästan bara hinderlöpningar, ryttarna var 
övervägande amatörer. Stjärnorna var få och unghästar bristvara. 
Första loppet för professionella jockeys reds 1917 på Jägersro.
1923 upphävdes totalisatorförbudet, fyra tävlingsdagar reds på Ulriksdal.
De första jockeyerna red lopp, ersatte militärer och amatörer. 
1930 introducerades Stockholms Stora Pris.
1936 invigdes Åby trav och Galoppbana.
1939 skrev Greve Claes von Wachtmeister i Fullblodsavel och 
Galoppsport om för långa resor för att tävla och dålig kvalitet på 
svenska hästar. Ett fåtal ston dög i aveln, och hästägarna var icke 
ens upplysta om att hästar som tränas måste äta havre året runt…
1948 införs målkameran i svensk galopp.
1959 bildas Svenska Galoppsportens Centralförbund 
(ersatte Jockeyklubben.)
1960 reds de sista tävlingarna på Ulriksdal, Täby Galopp invigs.
1962 övertar Staten Täby, som gått i konkurs (Täby Galopp AB.)
1971 instiftas svenskt Grand National på Strömsholm.
1974 startar ATG/AB Trav & Galopp sin verksamhet.
2001 Svenska Galoppsportens Centralförbund byter namn till 
Svenska Galoppförbundet.

För intresserade finns många fantastiska fullblodshästar att läsa mer om! 
Kanske var Hurricane (född 1948) bäst och vackrast, 
eller var det Gunga Din? Obesegrad som 2 och 3-åring, utklassade 
Hurricane konkurrenterna i Danskt Derby, var duktig i Svenskt Derby 
och vann över äldre Elit i Skandinaviskt Grand Prix och Eclipse Stakes, 
efter att tidigare ha vunnit Svenskt Kriterium, Svealandlöpning och 
Vinterfavoriternas Pris som tvååring! (17 vinster på 20 försök.) 
Efter karriärens slut skänktes han till Flyinge, och blev en av de 
främsta svenskuppfödda avelshingstarna. Under andra världskriget 
tävlade Gunga Din flitigt och vann Jockeyklubbens Jubileumslöpning, 
Svenskt Derby, Stockholms Stora Pris och Kapplöpningssällskapets 
Stora Pris! Storheter som Seabiscuit, Man O´War och Red Rum 
har alla sin egen läsvärda ”story.”

Avelshingstar i Sverige (feb 2006)
Flest betäckningar har fullblodshingstarna:

1) Diaghlyphard 216 (död 2004)
2) Be My Chief 206
3) Troon 152
4) Duty Time 137
4) Funambule 137
6) Songline 121
7) Caerwent 116

Svensk kvalitet - Rävdansen Stuteri Strängnäs, ledande svenska uppfödare
6 gånger och ledande Skandinaviska uppfödare 5 gånger! 
Årets uppfödare 2003, AB Åkerkullen, har fött upp samtliga hästar hos 
Rävdansen.  Berit och Ivan Sjöberg kämpar vidare på Rävdansen och 
har 2006 skaffat en värdig ersättare till avelshingsten Diaghlypard (död) 
med hingsten Most Welcome. 
Funambule leasades 1995, betäckte 36 ston/35 blev dräktiga. 
Songline är en annan tvätt-äkta Rävdansen-produkt.

Hingsten Diaghlyphard (kanske det bästa som hänt Sverige i 
galoppsammanhang) blev championhingst 12 år i rad, 1992 -2003.
Många champions, miljonärer och storloppsvinnare har vuxit upp på 
Rävdansen:Cinnamon, Hooter, Local Hero, Songline, Tesorero, 
Kokomo, First Edition, Thriller, China Moon, Chephren, Tiger Swede, 
Taffee, Mellow Yellow, Green River, Titiyou, Blowin´Free, Steppin Stone, 
Spanish Key, Little Egypt, Border Song, Little Green Apple, Artemis Club, 
Ganelon, Jezebel, mfl.

För mindre uppfödare, med bara en eller ett par ston handlar 
fullblodsavel oftast om en ren förlustaffär, åtskilliga fick vända hem 
besvikna från höstauktion, med sin häst. 
En katastrof ur uppfödarsynpunkt, vilket på sikt ger svikande hästunderlag.  

Duktiga jockeys har det funnits gott om i Sverige
…men inte så många helsvenska! Albert Klimscha, Janos Tandari och 
Gunnar Nordling 
tillhör celebriteter, som rekommenderas att läsa mer om. 
Visst finns det värdiga ersättare, men det tar minst fyrtio år att uppnå 
samma status som nämnda elitjockeys.
Gunnar Nordling och Janos Tandari tillhör de ”svenska ryttare” 
som vunnit 1.000 segrar.

Tränare Micha Kahn (många champion-titlar) och hans förstejockey 
Yvonne Durant är på god väg att etablera sig i historieböckerna, 
så visst finns det hopp.
Nämnda proffs rekommenderas att ”leta mera fakta” om, intressanta 
personligheter som har mycket att lära ut, för den som kan läsa mellan 
raderna. I Michas stall tränas 40-60 hästar och de senaste åren har 
stall Kahns hästar sprungit in 2,4 – 3.097.125 kr. Vid årets början är 
seger % hela 23 (!) en framgång som Yvonne Durant 
(förstejockey) har stor del i.
Det tidigare så mansdominerade yrket har svängt rejält, ca 65% av 
ryttarna är idag damer. Kvinnor är oftast lättare än män 
(behöver inte offra lika mycket för att kunna rida på låg vikt.) 
Tränarkåren är ett troget släkte, någon flyttar utomlands som får chansen, 
resten kämpar envist på. Framtiden diskuteras ständigt, 
men för de flesta är galopp en livs-stil, inte ”bara ett jobb.” 
 
Svensk galopp 2006
I Sverige finns ca 1.400 galopphästar i träning hos 60 professionella och 
180 amatörtränare. Dessutom finns ca 50 arabiska fullblod 
(tävlar i egna arab-lopp.) 
Svenska galoppörer besöker ofta Norge och Danmark, när de inte 
hittar rätt lopp på Täby (Stockholm) eller Jägersro (Malmö.)
Täby tävlar ca 50 ggr/år, Jägersro 25, totalt rids 750 lopp i Sverige.
Sommartid tävlas det även på Blommeröd, Skåne (invigt 2002) och 
Strömsholm (Västerås) där Svenskt Grand National rids vid en årlig folkfest. 
Professionella jockeys, lärlingar eller amatörer (ca 150) rider i loppen.
Ryttarna tävlar i hästägarens dress, så det blir åtskilliga klädbyten 
att hålla reda på.
Galopphästar tävlar ofta som 2-åring, ca ¼ av starthästarna är 3 år, 
resten 4 år eller äldre. Fullblod tävlar så länge de är friska, någon övre 
åldersgräns finns inte…
I databasen finns ca 1.000 hästägare (i praktiken många fler) eftersom 
vanligaste sättet att äga häst är i konsortsium 
(många äger häst tillsammans.)

 

 

Vad står det egentligen i programmet, och vad pratar publiken om?
Galopp rids på dirttrack (dt) en sandgrusbana eller på vanligt gräs (gr)
Hästar på väg till start, eller i träning använder sig av en samlad galopp, canter.
Formtal (handikapptalet) värderar hästens prestation, justeras efter varje start.
Tumregeln är - ju högre formtal, desto bättre häst.
Ledvolt, en inhägnad där hästarna leds runt (visas) innan loppet.
Längd (en hästlängd) motsvarar 2 tiondels sekunder.
Maiden, hästar som aldrig segrat, kan starta i speciella maiden-lopp.
Viktlättnad, får orutinerade ryttare (t.ex. ej vunnit 5 segrar blir 4 kg viktlättnad)


























Hur man blir galoppjockey…
Många ungdomar smiter in i stallarna, jobbar och sliter som hästskötare, 
arbetsryttare och med lite tur och rätt inställning (attityd) blir de kvar och 
får chans att bli lärling.
Som lärling får ryttaren erfarenhet av många olika slags hästar, och lär sig det 
respektive tränare har att lära ut. Lärling, som vill utbilda sig till jockey, 
skriver avtal. Lärlingstid är 4 år, fyllda 15 år och inte äldre än 30. 
Under lärlingstiden handlar det mesta om att sköta och rida hästar, och rida lopp!
För att få många chanser bör ryttaren inte väga mer än 50 - 54 kg. 
Konkurrensen är stenhård, i alla avseenden! 
Den som vill bli jockey bör ha järnpsyke, brinnande intresse och vinnarinstinkt. 
Lite ödmjukhet är inte heller fel (bristvara.)
Efter 4 år är lärlingstiden slut och jockeyn blir egen företagare. 
Inkomsterna beror på hur många tävlingsritter/framgångsrika hästar ryttaren får rida. 
De flesta jockeys skriver avtal med någon/några tränare, träningsrider på förmiddagar 
och rider lopp kvällar eller helger, under högsäsong. 
Under lågsäsong är det bara tävling lördag och söndag, 
framgångsrika jockeys flyttar därför ofta utomlands vintertid.
Världens främsta galoppjockey, Bill Shoemaker, vann 8.833 lopp under sin karriär.
Lester Piggott (född 1935) red 21.200 lopp, och vann 4.493. 
Första vinsten (som 12-åring! i sadeln på The Chase) och den sista med 
Palacegate Jack 1992, togs på samma galoppbana - Haydock Park.

Grundläggande för (all hästsport) är god hälsa och bra kondition. 
Allt hästjobb är tufft, kylslaget och slitsamt. 
Petitesser som att röka borde varken finnas tid eller lust till. 
Hästfolk med professionella ambitioner ser till att hålla sig i form, är noga med 
sin attityd och ett föredöme för andra. 
Den som jobbar i galoppstall kan inte heller vara morgontrött.
Utomlands rider arbetsryttarna ut på dagens första ridtur, långt innan solen vaknar.
I Sverige gör man likadant (men ingen verkar ha ett bra svar på varför.)
Tidiga morgnar (paus mitt på dan) sen eftermiddag och många 
tävlingskvällar/resor tillhör tjusningen i galoppsport. 
Etablerade jockeys rider (under högsäsong) 4-5 tävlingsdagar i veckan, 
på olika banor runtom i Skandinavien.

Arbetsryttare kan vara ett yrkes-alternativ för den som gillar att rida, 
men inte vill tävla.(maxvikt 65 kg.) I arbetet ingår utfodring, boxrengöring, 
vård och skötsel och att motionera och preparera/träningsrida passhästarna. 
Det är inte bara hästarna som skall vårdas, all utrustning ingår också i jobbet. 
Tävlingshästen reser en hel del (tillsammans med hästskötaren) 
alltså inget 9-5 jobb. Arbetet är praktiskt och kräver självgående personal. 
Hur hästar beter sig och fungerar, träningsfysiologi och anatomi ingår i 
allra högsta grad, precis som ”husveterinära” kunskaper, foderlära och hygien. 
Hästskötare kan ibland vara ett genomgångsyrke, med vidareutbildning 
är det möjligt att bli tränare eller lärling, eller jockey.

Utbildning sker på Ridskolan Strömsholm eller i England. 
Genom samarbete med the British Racing School kan svenska elever delta i 
The Foundation Modern Apprenticeship Course, 9 veckors kurs och 9 månaders 
arbete hos engelsk tränare. 
Elever 16 och 22 år med viss praktik från stall. www.brs.org.uk 

Vid Ridskolan Strömsholm sker arbetsryttarutbildning.
Ett samarbete mellan Hästsportens Folkhögskola, Svensk Galopp och Ridskolan 
Strömsholm. Kurs omfattar 9 veckor Strömsholm och 6 veckor hos svensk tränare. 
Folkhögskolekurs berättigar till studiemedel, grundkrav fyllda 16 år vid start. 
www.stromsholm.com. 

Hur ser framtiden ut för svensk galopp?
Galoppsport må vara liten i Sverige, men har den alltid funnits.
Drygt 100 hästskötare arbetar i galoppstall, hästskötare/arbetsryttare med bra 
rykte har lätt att få arbete, både i Sverige och utomlands. 
Begynnelselön hästskötare (18 år) är ca 14.705 kronor per mån. (1 april 2005)
Att äga galopphäst  behöver inte vara en förlustaffär! 
Galopphästen kommer nästan alltid med i lopp, oavsett sitt eget resultat. 
En bra jämförelse är svensk travsport, där hästägare och tränare sliter sitt hår 
och hästarna nöter ut boxgolvet i väntan på att få deltaga i lopp 
(när det saknas poäng/prestanda.)
I feb-06 visade Täby galopps program upp sex lopp med sammanlagt 48 starthästar.
Av 43 startande hästar erhöll 30 prispengar. Totalt delades det ut 392.000 kronor,
bara 13 hästar blev utan inkomst. Fakta som det finns många åsikter om, beroende 
på vem som uttalar dem. 
Bättre odds och mer fart får man i alla fall leta länge efter i Sverige.

Nyfiken på galopp? www.galoppsport.se eller www.unggalopp.nu





 



















Text: Ilse Österwall/Hovtramp
Foto: Lars Karlsson/Hovtramp